Kamerabatteriet dog efter bara några få bilder, så har tyvärr ingen film på när vi tränar denna gång. Men det gick helt okej för oss tyckte jag. Vi gick två hela banor och belönade Nellie med lek med hennes tennisboll efter en hel bana. Undertiden vi byggde upp banan och när de andra hundarna tränade satt Nellie uppbunden i en bänk på kommandot ”vänta”. Hon väntade snällt i ca 10 minuter, men sedan började hon att gnälla och till och med skälla. Men vi ignorerade henne bara helt. Det är inget att gnälla för tyckte vi, för vi var inte så långt bort, kanske bara 2-4 meter bort från där Nellie satt fast. Först när hon var tyst gick vi fram och klappade om henne. Jag har faktiskt blivit mycket bättre på att ha lite is i magen med Nellie och blir inte längre lika känslomässigt påverkad av hennes beteende längre. Kanske för att jag nu tycker att hon är en stor tjej på 1,5 år och att vi nu har tagit ett steg högre upp i hennes träning. Nu måste hon klara av ännu mer och vi har börjat sätta högre krav på henne och det tycker jag känns helt naturligt faktiskt, därför mår jag heller inte dåligt när hon protesterar, utan jag räknar med att hon kommer att göra det, för vem skulle inte göra det?