7 september 2013 – Tävling Norsborgs Lokala Kennelklubb

Tidig uppstigning som vanligt på tävlingsdagarna. Denna gång var det husse som skulle få tävla tillsammans med Nellie. Jag har fått helt fel känsla inför detta med tävlingar och blir helt enkelt alldeles för nervös. Något som påverkar både mig och Nellie väldigt negativt. Jag ska tävla med henne igen i framtiden, men först då jag känner mig säkrare, så att jag inte förstör detta med tävling för Nellie som fortfarande tycker att det är jättekul!

Dock så kom vi 20 minuter ”försent” till uppropet och de meddelande snabbt att vi inte skulle få vara med. Jag fattade ingenting? Hund nummer ett hade inte ens börjat tävla ännu, och vi skulle inte ens vara med och tävla fören efter den andra banvandringen?

"Lydnads och bruksmänniskor var det minsann pli på, men detta rallyfolk var bara förvirrade och kunde då aldrig passa tider eller sin tur på planen!!" fick jag höra. Jaha, ja, tack för den. Jag förklarade för henne att det var allra första gången vi var där och tävlade och därmed visste vi inte att det var annorlunda på just den här brukshundsklubben. På alla andra klubbar som vi har varit på så har det normala varit att man ska ha anmält sig i god tid innan sin egen banvandring. Dessutom är vi nybörjare på detta med att tävla överhuvudtaget.

Men det hjälpte inte. Till slut gick dem med på att jag fick gå ut på planen och få prata med högsta hönset av alla volontärer. Efter att jag hade bett så väldigt mycket om ursäkt att jag var sen och fick förklara att det på alla andra ställen som vi har tävlat på så kunde man anmäla sig i god tid innan sin banvandring, och sedan var det inte mer med det. Jag hade helt missat att det gällde andra regler på denna klubben, men jag lovade att det inte skulle upprepas. Då ändrade hon sig tvärt och vi fick tävla i alla fall, vilket var snällt av henne då vi hade rest en bit och redan var där. Så till slut fick vi tävla! 

Nellie innan banvandring nummer 2

Husse och Nellie var enormt duktiga på sin allra första tävling tillsammans! Dock så skulle ju såklart någon nöt passa på att packa ihop alla sina saker och hundar, precis vid banan, när Nellie och husse hade 1-2 skyltar kvar att utföra. Åhheeej! Detta fick Nellie att stå och glo på dem och hon undrade även om matte också tänkte gå, eftersom hon satt precis bredvid detta ekipage. Nellie är tyvärr väldigt lättstörd vid träning och tävling, något vi jobbar på. Däremot är hon väldigt bra på att inte göra någonting och ta det lugnt i stökiga miljöer. Säkert för att vi har tränat betydligt mer passivitet i stökiga miljöer, än vad vi har tävlingstränat i stökiga miljöer. 

Detta resulterade i hela 26 poäng i avdrag på en enda skylt!! Det var så synd för att det var näst sista skylten på banan. Avdraget blev för nos, bristande samarbete, fötter och fel utförd handling, oj,oj,oj... Till nästa gång har vi lärt oss att det är bättre att bara gå förbi, istället för att stå och kämpa för att få det rätt (som ändå blir fel). Detta plus lite andra småfel resulterar i att Nellie och husse får 40 poäng totalt. Är väldigt nöjda med dem måste jag säga, men tanke på hur lite vi har tränat. Bara 7 stycken av 25 ”klarade” banan och tog ett kvalificerande resultat. Var banan galet svår? Var domaren väldigt hård? Eller var det väldigt många nybörjare med och tävlade? Många frågor, men inget bra svar har vi. 


Sedan tog det enormt lång tid att få resultatet och alla stod och väntade på att få sina papper. Alla resultat stod dock på ett stort plakat vid klubbstugan, så spänningen var borta, men alla ville få sitt papper med den slutgiltiga bedömningen. Tydligen så står det i reglerna någon stans, berättade dem, att det ska vara prisutdelning först 30 min efter sista ekipaget på en rallylydnadstävling. Det visste inte jag. Så alla tävlanden fick snällt stå och vänta, trots att det mesta redan var klart. Det var lite tröttsamt. Många frågade flera gånger om de inte bara kunde få sin lapp, men nej, de fick vänta. Det var varmt, hundarna var trötta, och alla tävlanden var nog lite sura och griniga för att det inte hade gått så bra för de flesta av dem... 

Men när vi satt där och väntade så kom det fram en ung kvinna och berömde husse för att han var så väldigt duktig på planen och att det var så kul att äntligen (!) få se en ung kille träna och tävla med sin hund. Husse blev såklart väldigt stolt och det blev jag med, måste jag säga. De är bra fina de där, husse och Nellie.
Älskar dem över allt annat!! Efter tävlingen mötte vi upp några kompisar i stan och gick och tog en promenad från T-centralen till kungsträdgården, över skeppsbron och sedan ut vid Dramaten igen, till Östermalmstorg. Det var otroligt varmt och skönt, så vi njöt av solen alla fem. Vi letade efter mjukglass men hittade ingen, så det fick bli vanlig pinnglass och kaffe istället. Efter en mycket lång, men väldigt trevlig dag, kom vi hem och somnade alla tre, innan huvudet hann landa på kudden...

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: