1-5 oktober 2013 - Nellie på dagis

”Det har gått jättebra och Nellie är ju snäll som ett lamm, går fint i koppel och har varit så snäll mot alla här, det är en jättefin hund som ni har”, detta blev våra första ord från dagispersonalen när vi hämtade Nellie efter första inskolningsdagen. Om jag var en stolt hundägare, jag blev hur stolt som helst. Tänk vilken snäll och fin amstaffblandis jag har. Jag som hade varit så overkligt nervös de två första timmarna efter det att jag lämnade in min älskade hund på dagis, hur skulle det gå? Efter dessa fina ord så kunde jag slappna av och vi hoppsade tillsammans hem hela vägen, jag och min allra bästa vän, min Snällie. 
Måndag: Det var öppet hus på kvällen och vi stannade i ca 1 h. Inne på dagiset möttes vi av en massa småhundar. Går bara små hundar på dagis? Gud så mycket små hundar kan skälla, på allt och alla, det är vi inte vana vid alls i vår familj, så vi tyckte att det var lite jobbigt för öronen. Stackars Nellie att sitta mitt i detta skällande hela dagarna, speciellt som hon är uppfostrad till att inte skälla. Nellie får inte skälla bara för skällandets skull, lite får man väll tåla, innan man börjar att skälla och gasta tycker faktiskt matte och husse. Men vi trodde ändå att skällandet skulle minska med tiden, vi får ge det lite tid bara. Dessutom så kom det även några andra större hundar precis innan vi gick - kul med lite större hundkompisar till Nellie tyckte vi. 

Tisdag: Alla hussar och mattar fick lämna hunden utanför dagiset till personalen och sedan fick man gå hem. Mellan klockan 09-11 så var dagispersonalen ute på promenad med alla hundar och de fick leka med varandra i små grupper i hundgården. Antar att personalen ville få lite tid på sig att evaluera de olika hundarnas personlighet, vilket vi bara tyckte var bra. Sedan fick man komma och hämta sin hund igen. 

Onsdag: Dagen började med lämning kl. 08 och sedan skulle man hämta vid klockan 12. Alla hussar och mattar stod utanför och väntade på att få komma in på dagis. Nellie blev väldigt glad när hon såg sina hundkompisar när vi lämnade henne på morgonen. Hon blev till och med så glad att hon tog ett varv runt i gruppen och hälsade på både hundar och människor som stod innanför dörren. Sedan fick alla hussar och mattar gå tillsammans in med sina hundar, och man fick sitta med hundarna i deras box tillsammans med de andra hundarna som skulle vara i samma box. Det var skönt att få vara med lite och se hur hundarna reagerade på den nya miljön. Sedan fick alla mattar och hussar gå hem. Hundarna fick landa i boxarna innan personalen tog ut alla hundarna och gick på en promenad. Vid lunchtid fick alla ägare hämta sina hundar igen. Sara (dagisfröken) berättade för alla att Nellie hade varit så himla söt igår mot alla och att hon älskar att bli kliad på rumpan. Kul att höra. Småhundarna fick bara höra att de var skälliga (jobbiga)… god revansch i mina små öron, haha… (har fått ta mycket sårande kommentarer från folk som varken känner mig eller min hund). Senare kom Sara fram till mig och berättade att vi har en sådan go och fin tjej, och att hon själv ville ta med Nellie hem! Glad blev man i mattehjärtat.

När vi skulle gå hem från dagis så stannade Nellie hela tiden och ville inte gå framåt, jag fattade ingenting, det har ALDRIG hänt förut. Har hon ont någonstans? Är hon stressad? Är hon rädd för någonting? Jag förstod verkligen ingenting... Fick säga åt henne att komma med mig, åt mitt håll, flera gånger hela vägen hem. Husse berättade att samma sak hände i tisdags när han hade hämtat henne från dagiset. Vi var båda två helt förundrade, vad var det för fel på vår hund helt plötsligt?

Torsdag: Alla hundarna var på dagiset mellan klockan 07-13. Alla hundarna avlämnades vid receptionen, den här gången fick man inte följa med in. Hämtningen var också ute i receptionen. Personalen berättade att dem hade haft mycket problem med att vissa hundar drog väldigt mycket i kopplet, samt att vissa hundar hade skällt precis hela dagen. Men Nellie hade varit tyst, snäll och gått fint i sitt koppel. För första gången fick alla hundarna sin lunch på dagiset och det gick bra. Nellie tyckte om sin mat och åt lika fort som hon brukar. Nellie frågade till och med om man kunde få lite påtår, men det fick man visst inte…

Fredag: Dagen har nu blivit lite längre för hundarna, och dem fick vara på dagiset mellan klockan 07-16. Samma procedur som ovan, vi fick lämna och hämta från receptionen. Den här gången tog det också stopp i kopplet när vi skulle gå ut genom dörren och jag blev väldigt förvånad igen, varför vill hunden inte gå med mig för? Nellie stannade precis när vi var på väg ut över tröskeln på dagis. Jag tittade på henne och sa: "Vad gör du för något? Vad är det?" (Ja, jag har ovanan att prata högt med min hund). Då vänder hon sig om och travar in på dagis igen, hahaha… jahaaa! Hon tyckte helt enkelt att det var så kul på dagis, så hon kunde inte i sin vildaste fantasi förstå varför vi skulle gå hem för? Haha, lilla knäpphund! Kul att hon, än så länge i alla fall, verkar tycka att detta med dagis är skitkul! Man får väll bara hålla tummarna och hoppas på att det kommer fortsätta så. För övrigt sitter Nellie nu i en av deras största boxar med två andra hundar. En svart portugisisk vattenhund och en Border collie/schäfer blandning, kanske att det även kommer att tillkomma en labradorvalp framåt hösten, det vet dem inte ännu. 

Lördag och söndag: Dagis är stängt och Nellie får ha matte och husse bara för sig själv i två hela dagar. Nellie är nöjd fram till söndag eftermiddag/kväll, då tycker hon att det faktiskt är dags att gå tillbaka till alla hundkompisar på dagiset igen och vill komma in på det stängda dagiset när vi promenerar förbi på vår vanliga kvällspromenad. 

Detta var Nellie, Matte och Husses introduktions-vecka till det nya hunddagiset. Efter detta fick alla hundarna följa sitt egna unika schema och dagarna rullade på. Nellie verkar trivas som fisken i vattnet, tycker om nästan alla hundar, förutom dem som skäller på henne, och älskar även sina dagisfröknar massor. Hon piskar med svansen så hårt hon kan på deras knäskålar varje morgon, för att så att säga, visa sin totala uppskattning. 

Här är en film som är tagen någon vecka efter introduktionen. Nu är det lugnt och skönt på dagis. Alla hundarna har lärt känna varandra och dem är heller inte lika oroliga och skälliga i sina boxar. Hundar lär sig och vänjer sig väldigt fint vid nya situationer, bara man ger dem lite tid.