• Nellie var lös hela tiden, under hela kursen, utan koppel eller halsband på sig.
• Nellie kunde stanna på en plats och slappna av på kommandot vänta, oavsett störningar.
• Nellie låg okopplad och slappnade av bland de andra hundarna i grupp (som vid lydnad).
• Nellie låg och väntade på en plats när jag och de andra hundarna gick runt en stund.
• Nellie kunde gå fint vid min sida när de andra hundarna gick nära runt oss.
• Nellie kunde sitta kvar i mitten av en stor ring när jag och de andra hundarna gick runt.
• Nellie kunde vara lös i hundgården och stannade vid min sida när de andra lekte.
• Nellie gick med oss och de andra hundarna nära i en tight grupp till tunnelbanan.
• Nellie kunde vänta och slappna av, helt lös, när jag gick 10 meter bort och pratade med de andra hundägarna.
• Nellie kom på inkallning, när hon lekte med Melker (inte de andra hundarna).
• Jag lyckades bryta hennes lek med de andra hundarna flera gånger (vilket jag inte lyckades med på tidigare kurstillfällen). Måste öva mer på mitt kroppsspråk och vara säker på att jag klarar det. 

Johan sa något i stil med: ”Det som är så roligt att jobba med hundar såhär i kurs är att man lär sig så otroligt mycket, inte minst lär man sig att alla hundar och hundraser är egna individer och bör bemötas därefter” och så tittade han på Nellie och mig och log, det gjorde mig så glad! Duktiga Nellie! Och duktiga husse och matte! Nu kör vi!!

Jag har haft så sjukt mycket plugg och flera tentor den senaste tiden så jag har inte riktigt hunnit med träningen med Nellie alls... Vi har tagit våra vanliga promenader och cykelturer varje dag, men mycket mer än så har det inte blivit. Har köpt märgben till henne nästan varje dag som hon har fått legat och tugga på, så att hon ska ha något att göra medan jag bara pluggar hela tiden. Nu är det (förhoppningsvis) bara ca tre veckor kvar, sedan blir det sommarlov!

Men idag fick jag äntligen lite krafter över och tänkte börja träna på dagens trick nr 14 som går ut på att hunden ska lära sig att backa. För att vara med i tävlingen krävs det att man klarar av dessa kriterier:

• Målet är att hunden självständigt ska kunna backa rakt ifrån dig minst 5 meter utan kroppslig hjälp eller upprepade kommandon från din sida. Alltså ska du säga t ex ”backa” och den ska fortsätta köra det tills du klickar/säger bra och ger belöning. Inga handhjälper alls är målet, utan här gäller ord och ett genomarbetat samarbete i tricket. Du får belöna när hunden har backat sina 5 meter utan att du upprepat kommandot. OBS! Vid färdigfilmade bidrag så uppskattar jag att man ser både hund och förare (åtminstone halva) i bild så jag ser att inga kroppsliga hjälper används.
• Tävlingen avslutas den 4:e juni, alltså om 4 veckor.
• För att få chans att vinna vill jag ha en film på det färdiga tricket + att ni meddelar att ni är med och tävlar i eran egna blogg/hemsida/Facebook.

Då vi inte hade tränat något alls på det här och vi låg två veckor efter med träningen satte jag mig ner med penna och papper och skrev upp en så kallad ”game plan” över hur vi skulle gå till väga för att på bästa sätt träna in detta trick. Mest för att jag skulle kunna sätta upp mål inför varje träningstillfälle och kunna se vart vi ligger till i träningen hela tiden. Så jag satte upp delmål genom olika steg som vi skulle träna på. Jag la säkert ner minst en halvtimme på att sitta och tänka och skriva den här planen över hur vi skulle göra. Sedan tänkte jag också för första gången filma när jag tränar trick med Nellie, för att kunna i efterhand gå tillbaka och titta hur både hon och jag gör när vi tränar. Så har vi gjort när vi tränade rallylydnaden och det verkar ha fungerat ganska bra. Så jag satte upp kameran på mitt fina stativ som jag fick av Viktor i födelsedagspresent och körde igång! Det var mycket användbart att titta på den här filmen. Jag ser nu väldigt mycket som jag kan göra bättre. Dessutom tränar jag för länge med henne under ett enda pass, jag tror att fem minuters långa pass skulle passa Nellie bättre. 

Här är en film på vårat allra första träningspass på tricket backa:

Jag ville använda mig av en kombination av ”Free shaping” och ”Luring” för jag tror att alla träningsmetoder har sina för och nackdelar, och i och med det så tycker jag att en sammansättning av de delar som jag känner fungerar på min hund är det bästa och också det som jag kommer att använda mig av.

För det första ville jag hjälpa henne så mycket jag kunde, så jag riggade upp en ”gång” där vi skulle börja träningen i. På så sätt hade hon mindre möjlighet att göra fel, men den är ändå så pass stor att hon känner sig trygg, glad och kan vända sig som hon vill. Sedan började jag med att ha en godis i handen och föste den bakom hennes huvud, och när hon tog ett steg bakåt så klickade jag och belönade. Sedan för att få henne att fatta att hon skulle backa längre bakåt så gick jag mot henne, medans jag fortfarande höll godiset i handen bakom hennes huvud, och när hon följde med så klickade jag och belönade. Senare i träningen när jag såg att Nellie var helt med på det här med att backa, så slutade jag med hjälpen och stod still medans hon fick tänka lite själv och se vad hon skulle göra för att få godisen, och det gick ju hur bra som helst! Duktiga hund! Eftersom att hon fattade vad hon skulle göra nästan direkt, så lägger jag även på kommandot ”backa”. Det brukar jag egentligen inte göra så här tidigt i träningen, men hon verkade fatta vad leken gick ut på så pass fort, så det vara bara till att hänga med i svängarna!

Hon ljudar en hel del (vilket hon inte brukar göra) när vi tränar och jag tror att det beror på att jag hade lite för gott godis. Nellie tycker verkligen att köttbullar är det bästa som finns här på jorden! Så kanske kan använda mig av torra pellets istället nästa gång. Hon har också fått för sig att börja buga, något som hon egentligen inte kan, det är i alla fall något som jag inte har lärt henne, och hon tassar också en hel del på stolen? Men jag tror att det bara är lite frustration och därför tänker jag ignorera det och hoppas på att det går över! Istället bara klicka och ge godis när hon gör rätt. Nu ska vi bara träna på stadga i tricket och att hon ska kunna backa ännu längre bort. Men hur jag ska hinna med det och allt plugg är en stor gåta. Jag tror att jag får hoppa över att vara så noga, så länge hon möter upp kriterierna för tricket inom deadline, så kan vi träna vidare på det sedan under sommaren. 

Idag övade vi mer på att hundarna skulle lyssna på oss med större störningar och så arbetade vi mycket med avståndet mellan hunden och föraren i en stor grupp med flera andra hundar. Under en timme hann vi med fyra olika övningar:

Övning nr 1) Kommandot ”Vänta” på avstånd i grupp nära andra hundar, ej sitta fast i koppel. – klarade bra!

Övning nr 2) Gå bredvid, nära mig, utan koppel eller halsband, med andra hundar runtomkring. – klarade bra!

Övning nr 3) Säga varsågod till en extern belöning, men sedan ångra sig, säga nej och kalla in när hunden är på väg mot belöningen, när hunden vänder och kommer tillbaka så ger man ett varsågod igen. – Klarade bra!

 

En kurskamrat till oss frågade oss: ”Nellie är en sådan hund som är lär sig väldigt fort och är väldigt smart va?” för hon blev imponerad av att Nellie förstod precis vad hon förväntades att göra i olika situationer, efter bara ett fåtal repetitioner. Det måste jag faktiskt säga att det är ingen dum hund som jag har i kopplet. Hon tycker om att arbeta för belöningar och ger inte upp om det råkar bli fel någonstans, utan fortsätter att arbeta ändå, tills hon har fått det rätt. En gång råkade vi kasta en boll i 1 meter hög snö över en stor fotbollsplan. Bollen försvann in under snön och var spårlöst borta, ingen såg vart den hade slagit ner. Men Nellie sökte efter den i sicksackmönster i hela 45 minuter innan hon hittade den igen och var hur stolt som helst! Matte och husse hade gett upp att leta för länge sedan och stod och bråkade om att det var dumt att slänga in bollen där över huvud taget, när Nellie plötsligt stolt kom med bollen i munnen och sa: ”jag har hittat den, nu går vi hem!” och började traska hemåt. Vi fick häpet bara gå med hela vägen hem medan Nellie och bollen visade vägen. 

Det tar oftast max två till tre upprepningar av en övning, sedan fattar hon vad jag tycker att hon ska göra. Detta gör det jättekul att lära henne nya saker, för det går så fort framåt. Men det gör också att hon fattar väldigt mycket själv ”utan att vi lärt henne något”, genom att hon sitter och tittar på och tänker ut olika saker själv. Som ett exempel vet hon precis i vilket fönster hon ska titta ut genom, ungefär vid rätt tid, för att se när vi går till tunnelbanan. Först i vardagsrummet ca 10 sek efter vi går ut genom dörren, och sedan ca 15 sek senare i sovrumsfönstret (för hon vet att man måste gå runt huset för att gå till tunnelbanan, och hon vet att det är dit vi går om hon inte får följa med). Nellie kan också öppna dörrar på eget bevåg. Detta är heller inget som vi har lärt henne, utan hon kom sådan hit till oss som en 9 veckors valp. Hur förvånade tror ni inte vi blev första gången när vi stängde in henne i sovrummet och så kom hon ut efter oss hur glad som helst bara 10 sekunder senare. Nellie har även lärt sig själv att hämta posten till oss när den kommer, för hon har sett att vi alltid går upp och hämtar den när den kommer, så hon tänkte väll att hon kunde lika gärna hjälpa till. Så nu hämtar hon posten till oss varje dag. Det är en väldigt klok hund vi har här hemma, det måste jag säga! Dock så har hon i och med klokheten en egen vilja och tanke om hur olika saker bör uträttas. Så istället för att passivt stå och vänta, så gör hon istället det som hon tror att hon ska göra, istället för att noga lyssna på oss och titta på vårat kroppsspråk. Men jag hoppas att det kommer med åldern och att hon då ska kunna koncentrera sig mer och under längre perioder på oss istället för att hitta på olika saker själv. 

Övning nr 4) Leka med en annan hund och sedan avbryta leken och kalla in igen. – Klarade inte alls!

Vår stora Grand Danois som vi har på kursen fick inte leka då han hade kastrerats, så Nellie parades ihop med en Rhodesian Ridgeback tikvalp på 6 månader. De tok-lekte och hade sååå roligt, så att komma när matte ropade fanns inte med på kartan! Vi fick tippset att om hunden inte lyssnar när vi säger något ska man lugnt gå emot hunden och bryta dem med kroppsspråket, om det inte heller fungerar så måste man ta fysiskt i hunden. Här är det mycket viktigt att känna av när man ska gå emot och lägga på ett tryck och när man sedan ska backa och bjuda in hunden till sig och berömma den. Johan föreslog att vi nästa gång skulle pröva vattensprutan på Nellie då hon inte alls lyssnar på mig när hon leker med andra hundar, även om jag gick in fysiskt eller tog tag i henne. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det, tror inte att vattnet kommer att hjälpa heller, för jag tror att det underliggande ”problemet” är att hon tycker att hundarna är roligare att leka med än att vara med matte. Men vi får väll se hur det kommer att gå...

Jag tycker det här med cykelvägar är så jobbigt, jag vet aldrig hur jag ska göra när jag är ute med två eller fler hundar samtidigt. Den gångvägen precis utanför där vi bor är just en sådan delad cykelväg och gångväg, så vi måste helt enkelt gå på den för att komma någonstans. På vintern är det inga problem, men nu på våren, sommaren och hösten blir det lite jobbigare…

Det jag stör mig på något otroligt är att cykelbanan ska vara dubbelt så bred som gångbanan, och jag förstår verkligen inte varför det ska vara så! Hur ofta cyklar man precis bredvid varandra två cyklar i bredd? Behöver man ens cykla två cyklar i bredd? Och vid möten med andra cyklar behöver man ändå mer avstånd till varandra och den ena cykeln cyklar över på gångbanan en liten bit, för att sedan efter cykelmötet cykla in på cykelbanan igen. Jag har i alla fall aldrig sett två mötande cyklister som endast håller sig på cyckeldelen av trottoaren vid ett möte, utan att cykla över på gångbanan en liten bit.

Men när du går, så händer det oftast att man går tillsammans. Man kan promenera med andra människor, tillsammans en eller flera hundar eller tillsammans med barnvagn och små barn vid sidan om. Den känslan jag får från cyklister är att vi absolut ska behöva tränga ihop oss på en 1 meter bred gångväg, och man får absolut inte ta lite av cykelbanan när man går, trots att det inte finns en cykel så långt ögat kan nå, för att cykelbanan ska vara helt fri när det väl kommer en cykel.

När jag går på promenad med hundarna, så har jag dem på varsin sida av mig, men även om jag skulle ha dem på samma sida av mig så blir vi en ganska bred trio som kommer gående på gångvägen. Vi blir väll bredlast man väll säga…  trots att jag går på gångvägen, så kommer en av hundarna att gå på sträcket i mitten som delar de två banorna. Annars så måste vi gå ute i gräset och det tycker jag inte att vi ska behöva göra för att det kanske kommer att komma en cykel någon gång (cykelbanan är inte speciellt vältrafikerad).  Det tillåts att säga att jag självklart går ut i gräset om det bli möte med cyklar eller andra gångtrafikanter för att ge dem ett respektfullt avstånd till oss, alla vill inte ha en eller två hundar nära sig när man är ute och går. Så respekt för alla andra så är det självklart jag och mina två större hundar som ger dem utrymme att passera vid möten. Jag gör ingen större sak av det än att bara gå ut en bit i gräset och går vidare framåt, tills jag kan vika in på trottoaren igen en bit längre fram.

Men detta gör tydligen cyklistetna galna! För går vi det minsta nära cykelbanan så vill de ”ge igen” genom att cykla förbi oss i så hög fart som möjligt och så nära som möjligt, för att på sitt sätt demonstrera att de tycker att vi är i vägen för dem och deras cykel. Detta skrämmer såklart både mig och hundarna jättemycket! Flera gånger har de även nuddat vid hundarna, för när de blir rädda hoppar de framåt eller åt sidan (som de flesta skrämda djur) vilket ökar risken för att de ska skadas av cykeln.

Jag kan verkligen för det första inte i mitt liv förstå varför cykelbanan ska vara dubbelt så bred som gångbanan (det är betydligt fler gångtrafikanter än cyklar, och man cyklar inte i bredd), och jag kan heller inte förstå varför cyklister tycker att det är så fruktansvärt svårt att plinga i tid, så att jag får tid på mig att ta in hundarna om det råkar vara så att någon av dem har vandrat ut på gränsen till cykelbanan?? Nej, istället så ska man då, demonstrativt, cykla fort, nära och hårt, när man susar förbi, för att på så sätt tala om att man är missnöjd med mig som hundägare och extra bred gångtrafikant. Detta kan göra mig vansinnig! Bonni är numera jätterädd för cyklar helt i onödan. Varför kan man inte respektera sina medmänniskor genom att först be dem flytta på sig, innan man skriker eller kör på dem? Är det för mycket begärt? Hur behandlar folk varandra egentligen?

Idag hände det igen. Bonni gick på sträcket mot cykelbanan, jag gick på gångbanan, och Nellie gick på andra sidan nära gräset. Från ingenstans kommer det en cykel i full fart och cyklar demonstrativt nära Bonni, i mitten av cykelbanan, för det är hennes rättighet som cyklist att cykla i mitten av cykelbanan oavsett vilka andra som befinner sig i närheten. Det är helt omöjligt för dem att sakta ner och också hålla ut till sidan när de ska förbi oss gångtrafikanter. Jag förstår det bara inte…

Nu förhöll det sig så att kvinnan på cykeln skulle över vägen en bit längre fram på cykelbanan och var tvungen att stanna och vänta på att det skulle bli grönt i korsningen, så jag hann ikapp kvinnan på cykeln. Äntligen tänkte jag, nu har jag för första gången ett tillfälle att berätta för cyklisterna om vad jag tycker om deras beteende. Så jag gick fram till henne och sa ”Jag ber om ursäkt för att jag gick på cykelbanan, men det ger inte dig rätten att nästan cykla på oss, varför kunde du inte bara plinga så skulle jag ha flyttat på mig? Nu blev både jag och hundarna jätterädda!” Hon såg väldigt förvånad och häpen ut och fick inte ur sig något annat än ett ”Ja…” Sedan blev det grönt och jag fortsatte åt andra hållet med hundarna . Men denna kvinnans blick var i total chock! Så jävla svenskt att tycka att det är okej att halvt köra över någon annan med sin cykel (trots att man kanske stod i vägen) och sedan inte kunna ta konsekvenserna av sina handlingar ansikte mot ansikte med den man nästan kört på. Jag var så arg, men samtidigt så glad över att jag äntligen kunde komma ikapp cyklisten och berätta för dem vad jag kände och tyckte! För det är faktiskt inte okej att behandla andra människor så. Hur svårt är det att plinga, bara för att berätta att nu kommer jag här bakom och även sakta ner farten lite precis vid mötet med andra gångtrafikanter. Jag är ganska säker på att många med mig känner samma sak, unga som gamla, föräldrar som hundägare, att dessa cyklister faktiskt också kan visa lite respekt mot oss, så som vi visar respekt mot andra med våra småbarn och hundar. 

BARF är en diet som främst består av rått kött, ben och organ. Ordet BARF står för Biologically Appropriate Raw Food eller Bones And Raw Food. Dieten består ungefär av 80 % rent kött, 10 % ben och 10 % organ. Förespråkarna av BARF-dieten menar att hundar är köttätare (carnivores) och därför bör dem äta den födan som de är naturligt anpassade för. Viktigt är också att man utfodrar dem kött, ben och organ från en stor mängd olika djur och så kan man även lägga till små tillskott av grönsaker och frukt då och då. Nellie har ätit barfliknande mat sedan hon var ca 4 månader gammal och hon har jättefin päls och jättefina tänder och är pigg och frisk, så vi är väldigt nöjda med denna maten. Hon bajsar också bara en liten hård harplutt om dagen, så det är trevligare att ta upp. Men bäst av allt är att Nellie verkligen ÄLSKAR sin mat! 

Med Nellie har vi mer och mer gått över till en BARF-diet, men vi har torrfoder utan spannmål som extra godis och använder det även om vi ska åka någonstans där vi inte har tillgång till en frys. Men annars så är det rått kött och ben som gäller. Vi köper olika typer av färskforder med olika typer av kött från olika märken och så får hon oftast äta upp benen på det kött som vi köper och äter själva.

Här har Nellie fått benet från en lammfiol att tugga på. Hon brukar få äta dem på golvet i köket, så går vi bara över med golvmoppen sen när hon är klar. Det brukar ta ungefär 20 minuter, sedan finns det ingenting kvar, allt äter hon upp! Det är en skröna att hundar inte tål att äta så kallade F-ben, om det är helt rått går det att äta utan problem, men tillagade ben ska man inte ge till sina hundar. Råa ben är ”mjuka”, medan tillagade ben är ”hårda” vilket gör att det kan gå av väldigt vassa flisor från tillagade ben som kan vara farligt för hundarna. Sedan måste man såklart också se till att hunden faktiskt tuggar på benen lugnt och metodiskt, så att den inte ska sätta benet i halsen, men det gäller ju faktiskt all typ av mat. Det bästa Nellie vet är när hon får ett stort köttben att knapra på! 

Nellie kan fortfarande inte fot. Vi har under all den tid som vi har lagt ner på hundträningen helt glömt bort det nästan viktigaste kommandot i vanlig hundträning. Igår när vi tränade rallylydnad med våra vänner blev jag trött på att Nellie alltid sätter sig och lägger sig lite var hon vill när vi går banan, men vi kom sedan fram till att det faktiskt inte är hennes fel, för vi har aldrig på riktigt visat henne hur vi vill att hon ska sitta och ligga, alltså i fotposition. Men lite hjälp från vår vän Emmily fick vi rådet att titta närmre på det här med klossträning, vilket vi också ska göra, men jag vet inte om vi hinner få in det innan tävlingen som vi är anmälda till som går av stapeln om två veckor. Varför vi har anmält oss till en tävling innan jag och Nellie kan nybörjarbanan i rallylydnad eller fotposition är för mig också ett stort mysterium… men nu är det bara att köra på!

Här är några instruktionsfilmer om hur man kan lära in fotpositionen som man använder i lydnad. Vi kommer troligtvis inte att hinna lära henne detta i vår och absolut inte innan rally-tävlingen, men det gör inte så mycket. Vi tränar med Nellie mest för att göra något roligt tillsammans och aktivera oss lite. Än så länge är vi inte så seriösa, utan vill mest pröva på det här med tävlandet lite, men vem vet? Vi kanske får blodad tand och fortsätter? 

Här en film om klossträning som jag fick rekommenderad av våran vän Emmily:

Detta trick började vi att träna på för ca tre veckor sedan, men vi har lite glömt av det eftersom att vi har tränat mycket på läxorna från kursen Fria Hundar och även en hel del på koppelträning och rally-lydnaden. Men vi har fått in ett pass i veckan i alla fall, och till min stora förvåning kan hon mer och mer för varje gång utan att vi har hunnit träna så mycket på det. Till varje nytt träningspass började jag med något nytt och gav henne mindre och mindre hjälp. Igår var det en dag kvar tills tricket skulle in och då ställde jag henne på dörrmattan och sa bara ”torka, torka”, mest för att se hur hon skulle reagera på det, men hon kom till min stora häpnad ihåg vad hon skulle göra trots att vi tidigare inte arbetat med kommando och avstånd. Så då tänkte vi att vi kanske kan vara med i tävlingen denna månaden också trots allt. Sagt och gjort, detta är vårat bidrag till månadens trick med freestyle-hundar: