Den här videon är nog en av de sötaste jag har sett!


Nu är det bara 4 dagar kvar till jul, woho! Ska bli kul att se hur Nellie reagerar på så mycket folk på en och samma gång, och om vi kommer att få henne att sova något under dagen, eller om vi kommer få en övertrött och överspeedad valp hela dagen... det skulle vara jobbigt.

Dagen efter paketinköpen paketerade vi in dem och Nellie hjälpte till förstås! Vi var även till en början lite oroliga över hur hon skulle reagera på granen, att hon kanske skulle börja leka med kulorna osv. och få trädet över sig. Men det var ju inget kontigt alls tyckte Nellie. Det är ju bara ett vanligt träd? Hon gick fram och nosade på den lite försiktigt och tittade på kulorna, sedan var det inget mer med det.

Roligare var i så fall när man krullade paketsnörena. De låter jättekul och är roliga att leka med. Men när vi sa åt henne att backa och ge oss platts, så slutade hon och hon har inte rört paketen som vi la under granen heller. Istället gick hon och la sig i sin valpsäng och sov en stund tills vi var klara med inslagningen.

Förra veckan var min lillasyster valpvakt så att vi kunde åka till stan och handla lite julklappar under dagen och äta middag med våra vänner på kvällen. Det gick hur bra som helst, för Nellie i alla fall. Hon brydde sig inte alls om att vi gick och lämnade henne, hon hade ju Caroline att leka med! (Hon är så glad i nya människor). Men det hela var nog lite svårare för oss, att lämna vår lilla skrutt för första gången en hel dag med någon annan än någon av oss. Hela tunnelbaneresan in till stan satt vi och undrade hur det gick där hemma. Därför tror jag att den här övningen var viktigare för oss än för Nellie, haha…

Nästföljande dag, efter morgonpromenaden, så bestämde sig Nellie för att hoppa upp till sin nya vän och värma de kalla tassarna under täcket lite... sen somnade vi alla om och sov en stund till. 

Vår tjej blir bara större och större för varje dag som går! Nu väger hon hela 13 kg. Hon växer så fort, så nu hänger vi inte medlängre. Att knöla ihop henne till en liten kanelbulle i knät går nästan inte längre, stora tjejen! Det mesta av valphullet har hon också vuxit i och hon har bara lite skrynklor kvar över låren och på huvudet. Hennes söta små tassar är enorma, större än Bonnis, och hon är bara 14 veckor gammal än så länge.

Det roliga med att hon nu ser ut som en unghund, är att man börjar få en aning om hur hon kommer att se ut som vuxen. Det är en väldigt bastant dam med alla fyra tassar på jorden (då hon har fått väldigt bra kordination nu), stora hängande öron (de har inte ställt sig upp) och de största bruna ögonen som man kan tänka sig! Så hon kommer nog bli den finaste hunden i världen! Tycker i alla fall vi förståss. Dessutom är hon så otroligt snäll och lydig, och älskar att lära sig nya trick vilket går så fort för hon är så smart vår lilla tjej. Igår lärde jag henne ”give me 10!” och då hoppar hon upp med båda tassarna på mina händer som jag håller upp, så gulligt!

Men vi får nog köpa en ny hundsäng till henne i julklapp tror jag… 

Bonni och Nellie har verkligen kommit att bli varandras bästa vänner. Så fort de inte får ligga och gosa med någon av oss (ja vi brukar ligga alla fyra inknökade i soffan i en stor hög) så ligger de och gosar med varandra istället. Så kan de ligga i några timmar och snarka ikapp!

Det roliga med Bonni är att hon som en helt vanlig ”storasyster” också vill vara liten valp ibland…

Här är två filmer som jag tog första vecka som vi hade Nellie hos oss. Med på filmen är även Bonni, en hund som vi passar på veckodagarna. Med Bonni har vi övat in en rutin för hur man gör när man ska in i lägenheten och hur man ska göra när man ska ut ur lägenheten. Denna film visar hur vi alltid brukar göra när vi kommer in.

Först ska hundarna sätta sig ner på hallmattan (utan att jag säger till) och vänta på att jag ska ta av mig skorna och hänga av mig jackan ordentligt. Andra steget är att jag sedan torkar av alla fyra tassar ordentligt för att inte dra in så mycket smuts i lägenheten. Till slut tar jag av dem kopplet och meningen är att de ska sitta och vänta fint på ett ”varsågod” från mig, som betyder att de är välkoma komma in i lägenheten. Detta tycker de är jättekul! Och så studsar de in för att hälsa på om det finns någon annan i lägenheten eller för att busa med varandra en stund.

Vi tänkte att vi lika gärna kunde köra samma procedur med Nellie, även fast hon bara var 9 veckor, men att vi inte skulle hoppas på för mycket om hon inte fattade vad hon skulle göra. Men detta var ju inga problem alls, för hon gjorde bara precis som Bonni gjorde. Nellie gör allt som Bonni också gör.  Jag tror att vi får väldigt mycket hjälp av henne, speciellt när det gäller att lära Nellie alla regler som gäller både för människor och hundar här hemma hos oss och ute på promenaderna.

Man ser på filmen att Nellie inte riktigt är med, utan att hon bara härmar Bonni. Men det roliga är att så tidigt som vecka 10, alltså en vecka senare än när denna filmen är tagen, så kunde Nellie detta helt själv, utan att Bonni var med och hjälpte till. Duktiga lilla tjej! Hon kan lätt sitta där och vänta i 5 minuter på sitt ”varsågod” innan hon ens försöker att springa in i lägenheten. Och som jag förstår det så är detta med att sitta stilla och vänta, vara något som är speciellt svårt för både hundvalpar och små barn. Så vi är så stolta över vår lilla tjej. 

På kvällarna älskar Nellie att krypa upp till oss i soffan och sova en stund så nära man kan komma. Om hon skulle kunna skulle hon helst lägga sig inuti oss. Det spelar ingen roll om man försöker att sätta henne bredvid sig i soffan, för bara några minuter senare har hon klättrat upp på ena axeln eller krupit upp och lagt sig mitt över ansiktet igen…

Men vi måste erkänna att vi tycker att det är gaska mysigt också att ligga alla tre i soffan i en stor hög framför tvn på kvällen och bara kramas. Jag undrar bara hur detta kommer att sluta i framtiden, för det är ju inte lika mysigt att ha 30 kg hund på huvudet medans man har filmkväll, haha…

På hundkusen som vi var på i helgen sa dem att detta beteende skulle avta när hon blir lite större, att det bara var nu när hon är en liten valp som hon vill ligga så nära, så nära. Hon uppmanade oss att njuta medan det varade… men jag måste säga att jag tror inte att Nellie kommer att sluta med detta för hon är en riktigt fredagsmys varje dag, hela tiden, typ av hund. Ja, ja… vi får väll se hur det kommer att bli.

I helgen var vi på en valpkurs som hölls på Stockholms Hundforum. Det var en intensivkurs, så vi var där hela dagen under båda lördagen och söndagen. Det var väldigt roligt, både för alla små valpar som var där och för oss människor som kom med. Dessutom var det bara 4 deltagare med denna gången, så man fick verkligen den tid och hjälp som man behövde.

Första dagen fick vi öva mycket på ögonkontakt, inkallning och ett uppmärksamhets ljud med våra valpar. Sedan var det mycket teoretiska lektioner också, så att hundarna fick sova lite emellan övningarna och vi fick ställa frågor och gå igenom allt som är bra att veta när det gäller både våra valpar och framtida vuxna hundar.

På söndagen övade vi sitt, ligg, vacker tass, mer kontaktövningar och andra uppgifter där valparna fick träna både mentalt och med sin nos. Emellanåt hade vi teori och valparna fick tugga på färska ben. Det där med färska ben blev en stor hitt hos Nellie! Tur att vi fick med oss två stycken hem också. Efter den intensiva helgen var både vi och Nellie helt slut, så är vi kom hem så somnade vi alla tre så fort vi nuddade kudden.