Annat var det med de andra två hundarna. De sprang och simmade så fint! Efter den ofrivilliga dykturen höll sig Nellie på land eller där hon bottnade med alla fyra tassarna. Medan de andra hundarna tog långa simturer på egen tass. Dem fick man istället tjata på för att de inte skulle simma för långt bort eller för att de skulle komma upp ur vattnet någon gång. Nellie fattade ingenting? Badar de frivilligt? Utan att ha en rolig boll att hämta? Helt otroligt...




Någon hade sagt till mig att de andra hundarna kunde vara buffliga, men det var dem verkligen inte alls. Alla tre var jättesnälla och hade så roligt tillsammans i harmoni med varandra. Jag tror bara att det är folk som inte är vana vid större riktiga hundar som tycker att dessa raser är buffliga. Mycket hund ja, men inget gruff eller bufflighet, bara lekfulla unghundar som hade roligt tillsammans!  



Det var en lagotto med på promenaden också, men eftersom han var aggressiv mot hanhundar så fick de gå lite åt sidan när resten av ligan fick svalka sig lite i det kalla vattnet. Nellie tyckte att det var kul med hundkompisar och pipbollen, vattnet kunde hon dock vara utan. Men det var bra att även hon fick svalka sig lite så att hon orkade med resten av promenaden den varma sommardagen.

Här är en film på de två badhundarna som inte vill komma upp ur vattnet för de hade för roligt! Och en Nellie som alla försöker få att gå i vattnet igen, efter hennes ofrivilliga dykningstur under vattnet, men det gick inte så bra. Hon stod hellre vid strandkanten och tittade på de andra hundarna som badade. Lilla skrutt. 

 

 

Efter promenaden så tog vi en obligatorisk gruppbild, dock är Nellie inte med, för lagotton behövde bara träna med att ha andra hanhundar bredvid sig. Dock så var vi andra ganska förvånade, för lagotton var jätteduktig. Tror att han morrade på de andra hundarna en gång, sen var det inte mer med det. Och de andra hanhundarna var så trygga i sig själv att de brydde sig inte om honom i huvud taget. 

På kvällen tog vi en gemensam promenad från Fruängen till Långsjön med flera andra hundar i olika storlekar. Jag hade aldrig varit vid Långsjön innan och slogs av hur vackert det var där! Varför tar men inte en långpromenad dit oftare? Hela promenaden tog ca 2 h och det gick hur bra som helst. All den koppelträningen som vi har fokuserat på det senaste tiden har verkligen börjat ge fina resultat. Precis när vi träffar nya hundar så vill hon verkligen gå fram och hälsa på dem och hon tycker att det är väldigt tråkigt om hon inte får det. Men sedan när man börjar att gå och promenerar tillsammans så är det inga problem över huvud taget. Hon tycker om alla typer av hundar och har inga problem med att promenera nära dem utan att leka eller skutta runt. Kul att träningen faktiskt ger resultat! Det är inte perfekt, men det blir bättre och bättre. Här är några bilder som jag tog från kvällens promenad:

 

Idag mötte vi upp några hundvänner från vår Facebook-grupp: 
(https://www.facebook.com/groups/488412094502813/) gå gärna med om ni vill vara med! 

Vi var flera hundar och mattar som tog en gemensam koppelpromenad från Örnsberg och runt Vinterviken. Denna gång var det massor av nya hundar och människor med på promenaden som vi inte hade träffat förut, förutom snälla Carolina och Loka då förstås, som anordnade hela träffen. Det var jättekul att få träffa lite nytt folk och alla hade de med sig väldigt fina hundar. Promenaden tog ca 2 timmar och allt gick hur bra som helst. Nellie fick för första gången hälsa på en Mastiff och hon tyckte att han var lite väl stor och hälsade fort men gick sedan tillbaka till matte igen. Nellie är verkligen otroligt självsäker i de allra flesta situationer, men med hundar som är större än hon själv är, så har hon en otrolig respekt. Men de hälsade fint på varandra och så var det inte mer med det. Det var bra träning för Nellie att gå fint i kopplet i en helt nya miljö och med helt främmande hundar, men det klarade hon fint. Kul att hon är en sådan självsäker och trygg hund att jag kan ta med henne nästan var som helst utan att det blir några problem, hon verkar bara tycka att det är kul att få komma ut på äventyr! 

 

Då var det dags för ytterligare en gemensam koppelpromenad med våra hundvänner från vår facebook-grupp, gå gärna med om ni vill skaffa er fler hundintresserade kompisar (https://www.facebook.com/groups/488412094502813/). 

 

Det var otroligt fint väder med strålande sol och snön smälte i rekordfart. Så kul att våren närmar sig med stormsteg! Vi möttes upp vid Älvsjö station och gick sedan gemensamt in i Älvsjöskogen. Väl där inne blev Nellie helt till sig! Såå många nya dofter, oj vilken underbar plats! Hon ville bara rusa omkring helt fri och leka i skogen som vi brukar göra, men nu satt hon fast i det där förbannade kopplet. Hon visade sitt missnöje genom att dra så mycket hon kunde. Till slut fick jag så ont i armen att jag var tvungen att sätta fast henne runt min midja och bara gå på, för hon lyssnade inte på någonting. Hon ville inte ha godis och hon lyssnade inte på mitt kroppsspråk heller. När jag insåg att det var för stora distraktioner för henne så gav jag upp, det är ingen idé att träna i en miljö som är för svår för henne. Nellie är en stadshund helt enkelt, så detta med att gå i skogen var för mycket nya intryck och dofter för henne. Men vi hade kul i alla fall och så träffade vi lite nya hundkompisar!  

 

Idag träffade vi mopsen Sasha och blandrasen Ella för lite lek i parken vid skanstull. Ella var mycket äldre än de andra hundarna och ville mest bara ta det lugnt och gå och nosa för sig själv. Nellie försökte att få igång Sasha till lek med henne, men efter en springtur så var Sasha trött. Men så fort hon sprang för att vara en liten mopps! Duktiga Sasha!

Så det slutade med att husse och matte bestämde sig för att leka med Nellie istället. Matte försökte ha dragkamp om en pinne, men den gick sönder direkt, och Nellie skämdes för hon trodde att det var hon som hade tagit sönder den. Sedan sprang hon fram och tillbaka det snabbaste hon kunde med Husse istället. När det inte var kul längre gömde vi massor av köttbullar i barken på träden i parken som hon fick leta upp med sin nos och sedan äta upp. Vi hade en mysig eftermiddag tillsammans i solen! Husse och matte ville skämma bort Nellie lite några dagar innan de skulle åka till hundvakten och lämna henne där för att sedan åka till Thailand för lite välförtjänt  semester... skönt att komma bort från vinter och snö för en stund! 

Fotograt till de fina bilderna är Eira Svala och hon bloggar om sin mopps på: http://spetsflickan.blogspot.se/

För första gången mötte vi upp ett gäng med glada människor och hundar för att ta en tur ut på ängen på Gärdet. Egentligen får man inte ha sin hund lös där, det är inget hundområde, men normen är något helt annat. Vi har träffat massor av människor som har frågat oss ifall vi åker till Gärdet med Nellie och sedan rekommenderat oss till att göra det, så jag var väldigt nyfikena på att se hur det skulle vara och åkte dit med ett gäng kompisar från hundgruppen på facebook. 

 

Så fort vi hade kommit över på gärdets stora äng så släppte vi alla hundarna som var med i gänget, stora som små hundar i olika raser. På gärdet så fanns det också massor av andra hundar. Eftersom att ytan är så pass stor har alla hundar chans att få den plats som de behöver för att känna sig trygga, så till min stora förvåning så vad det inget gruff mellan hundarna alls. Det var säkert minst 100 hundar på plats den här lördagsmorgonen, men alla hittade en annan hundkompis som de passade ihop med och kunde leka fint med varandra. Hundarna hade så magiskt kul med varandra och sprang runt med alla sina nya kompisar och umgicks med varandra. Vi kommer absolut att komma tillbaka och leka mer en annan gång. 

 

Idag träffade vi Rottweilern Ella och blandrasen Lukas för lite lek i Breviks hundgård på Lidingö på söndagseftermiddagen. Hundgården i Brevik är ordentligt stor och har ett högt staket runt, så det är en bra plats att låta hundarna leka på. I början lekte Nellie och Lukas med varandra, men sedan upptäckte Lukas den fina tjejen Ella. 

På agilitykursen träffade vi en trevlig hundtjej vid namn Malin. Det visade sig att vi inte bodde så långt från varandra, så Malin erbjöd sig att köra oss fram och tillbaka från agilitykursen, vilket var väldigt snällt av henne! Hon gick agilitykursen med en väninnas hund, men hemma hade hon en liten svart schäfervalp på fyra månader. Schäfervalpen skulle hon ha hemma hos sig och träna tills han blev två år gammal, sedan skulle han göra flera olika tester, och om han blev godkände så skulle han få arbeta för försvaret (om han inte skulle bli godkänd skulle hon få behålla honom). Därmed hade hundvalpen det ovanliga namnet Försvarsmaktens Hirr. Hirr är alltså avlad för och ska bli tränad till att bli en duktig arbetshund. Därför har han väldigt mycket energi och måste också få väldigt mycket aktivering för att vara en glad och nöjd hund. Men han var otroligt fin! Jag hade aldrig träffat en helt svart schäfer förut och jag tyckte att han såg ut som en vacker varg som sprang i skogen.

Vi sågs för att ta en gemensam promenad i skogen med våra hundar. Valpen var väldigt vinglig och ramlade hela tiden när Nellie försökte leka med honom. Nellie var inte speciellt elak, men hon hoppade och skuttade nära honom, vilket gjorde att han ramlade väldigt mycket. Jag blev arg på Nellie och ville att hon skulle ta det försiktigare, men Hirr verkade inte bli rädd eller arg, utan han hoppade på henne hela tiden och gjorde lekinviter och sprang runt trots att han ramlade ibland. Så vi lät dem leka med varandra för båda hundarna verkade ha väldigt roligt trots att Hirr gjorde några vurpor i snön. Mot slutet av promenaden så hade båda hundarna lugnat sig lite och gick fint och nosade.
  

I Vitabergsparken hade Nellie idag en hundträff med sina kompisar. De hundvännerna som var med på den här träffen var moppsen Sasha, Australian shepherd hunden Tosca, lagotton Wille, kooikern Zelda och blandrasen Ella. Alla hundarna lekte jättefint med varandra. Dock fann Nellie och Tosca varandra och tyckte extra mycket om varandra. De är ungefär lika gamla och nästan lika stora, så det var kanske inte så konstigt. Nellies öron var helt blöta av dregel efter leken för att Tosca hade tuggat på dem så mycket, haha... man blir verkligen glad av att se sina hundar vara så glada och leka så fint! Nellie fick ha på sig vårat extratäckte (som vi fått av en kompis), för de andra två var så smutsiga att de hade hamnat i tvätten. Så idag fick hon ha på sig det blå täcket och alla trodde att hon var en hanhund, haha... Jag har lånat bilderna från Hannah Qvarnström och hon bloggar om sin hund Wille på http://denlagotton.blogg.se. 

 

Vinterns hundträffar är i full gång och först ut är husse och Nellie i Skogås och hälsar på. Alla hundar i olika storlekar och raser lekte glatt med varandra! Varv efter varv sprang de och jagade varandra runt det röda huset. Tack så mycket för en rolig hundträff! 

 

Vi har länge velat gå till Himmelska Hundar med Nellie, men vi har aldrig kommit dit. Vi har väll varit lite oroliga över hur andra människor ska reagera på våran hund och vad hon är för ras. Jättedumt egentligen, men vi är så vana nu att vi inte blir behandlade som andra hundägare blir tyvärr. Man har blivit mer och mer hårdhudad, men man blir såklart ändå alltid lika ledsen när folk tittar på oss med avsky i blicken och rycker undan sina hundar från oss eller Nellie. Vår hund Nellie är mycket tuffare än andra hundar, strakare än andra hundar, och kraftigare än andra hundar, men hon är fortfarande bara en hund. Vi har socialiserat Nellie med massor av andra hundar sedan hon var en mycket liten valp, så hon har verkligen inget problem med andra hundar över huvud taget. Små hundar, stora hundar, olika raser - Nellie bryr sig inte, hon ser bara en hundkompis som hon vill hälsa och leka med, men andra hundar och andra människor ser dock på henne på ett annorlunda sett.

Men idag tog vi mod till oss och gick dit och det gick faktiskt över all förväntan! Vi fick inte alls några kommentarer om våran hund eller den rasen hon råkar vara, utan istället såg folk där inne hur godhjärtad hon var mot både de andra hundarna och de andra människorna. Nellie älskar alla! Därför var det första hon gjorde att i full fart hälsa på varenda människa och varenda hund där inne, för att tala om för dem att hon nu hade kommit på besök och det var i alla fall hon jätteglad för. Sedan upptäckte hon att alla gästerna hade ju väldigt gott godis där uppe på bordet, då övergick hon till att ta fram sina största och vackraste hundögon och tiggde bullar och kakor av folk.

De andra hundarna regerade hon bara på vid två tillfällen och det var två 8 veckors rottweiler-valpar som lekte, men leken gick över styr och blev mer våldsam med skrik från en av valparna. Då släppte Nellie direkt alla bullar med blicken och sprang dit så fort hon kunde! Hon ställde sig mellan hundvalparna och bröstade upp sig och skällde ett högt skall!! Båda hundvalparna sänkte sitt kroppsspråk och sa "förlåt", då såg Nellie nöjd ut och vände direkt på klacken och återgick till sitt tiggande av bullar och goda kakor. Hela caféet såg detta då det blev ett himla liv i ena hörnet när valparna började bråka. Vi och Nellie fick komplemanger från nästan alla som var där för att hon hade reagerat som en duktig äldre tik och ordnat upp situationen på bästa hundspråk. Det hela tog bara 20 sekunder, från det att bråket började, till att det var frid och fröjd på caféet igen och Nellie återigen satt vid våra grannars bord och dreglade över bullen som de hade där uppe.

Det hela gick jättebra och vi kommer absolut att gå dit igen. Det var ungefär som en hundgård fast den var inomhus istället, och jag tror att det är bra för hundarna att vara lösa och socialisera som de vill med varandra, även i inomhusmiljö. Kutym på Himmelska Hundar är nämligen att inga hundar är kopplade och de ska få röra sig som de vill i lokalen, men man får såklart göra som man själv vill med sin hund, men för oss tycker vi att det passar jättebra. Då får hundarna, utan koppel och utan människor, interagera med varandra på deras eget vis och "prata hund".  

På hundgruppen på Facebook så var det en husse med sin lilla american staffordshire terrier valp vid namn Max som ville träffa lite hundar att socialträna sin valp tillsammans med. Han behövde inte skriva mer än valp och jag anmälde mig direkt som frivillig. Det finns inget i hela världen som är så gulligt som american staffordshire terrier valpar tycker jag, och Max var inget undantag. Hur go och mysig som helst, och jag hade nästan glömt bort hur mjuk valppälsen kan vara. Nellie tyckte om Max jättemycket och ville leka med honom. Max ville leka med Nellie också, trots att hon var betydligt mycket större än vad han var. Vi släppte dem en stund tillsammans så de fick busa en stund, innan vi kopplade dem igen och övade lite på att ta det lugnt med andra hundar också. Men Max ville bara leka, så när Nellie var tråkig och kopplad så fanns det massor av löv och pinnar att leka med istället...

Nästan varje helg, om vi inte har något annat inplanerat, så brukar vi gå till hundgården i västertorp efter frukosten. Just på helgerna brukar det vara massor av hundar där och Nellie älskar att cykla eller promenera dit och få träffa sina kompisar. Oftast är det samma hundar som kommer dit varje helg. Det är så kul att se hur glad Nellie blir när hon studsar runt och leker med alla hundarna. Hon går oftast ihop med alla hundar, stora som små, men hon brukar mest leka med unghundarna i samma ålder som henne själv, kanske inte så konstigt egentligen. Det brukar oftast vara ganska lerigt i hundgården, men det struntar vi i, lite lera ska inte stoppa oss från att ha roligt. Det är ju bara att slänga in hela hunden i duschen sen när man kommer hem och skölja av henne.  

Idag mötte vi upp Lagotton Ville och Kooikern Zelda från hundgruppen på Facebook för att ta en gemensam promenad längst vattnet på Lidingö. Vädret var helt underbart magiskt, solen sken och vi hade en helt blå himmel. Det var inte speciellt varmt eller kallt heller, utan helt lagom promenadväder. Träden hade börjat skifta färg och vi fick jättefina höstbilder på hundarna. 

 

Då var det dags för ännu en gemensam hundpromenad tillsammans med våra Facebook-vänner från hundgruppen. Denna gången träffade vi blandrasen Lily och chihuahuan Mitzie. Det är väldigt bra för Nellie att lära sig att vara lite mer stillsam och lugn när hon är tillsammans med småhundar, så att hon inte ska råka skrämma dem med sin storlek. Oftast så tycker Nellie att små hundar är väldigt ointressant om hon är lös och springer omkring. När vi till exempel är i en hundgård med andra hundar i olika storlekar brukar hon gå fram och säga hej till de små hundarna, men sedan så leker hon bara med de större hundarna. Dock när man går med henne kopplad tillsammans med mindre hundar, kan hon då och då försöka att få igång dem till lek genom att studsa fram mot dem och buga, men detta brukar få helt motsatt effekt och de små hundarna blir istället jätterädda och skäller på henne. Detta brukar hon dock köpa rakt av och gå någon annanstans och nosar. Nellie är mycket van vid småhundar som skäller ut henne, för våra grannars hundar har skällt efter henne sedan hon var en liten valp, även fast vi har varit ca 100 meter bort, så hon brukar inte bry sig alls om det. Men hon måste som sagt lära sig att inte hoppa flygande fram i ansiktet på småhundar för det gillar vi inte, varken småhundarna eller matte och husse. Så vi tränar mycket på att kunna gå fint bredvid massor av småhundar, utan att hon ska bry sig om dem.

Promenaden var väldigt trevlig och det var kul att lära känna lite nytt hundfolk. Efter ungefär halva promenaden så stannade vi på en stor gräsmatta och tränade lite med hundarna med dem andra hundarna och människorna som störningsmoment. För vår del blev det sök efter godis i gräsmattan, vänta med avstånd och inkallningsövningar, och det gick över förväntan. Nellie utförde (till våran stora förvåning) alla momenten jättebra. Hon lyssnade och gjorde allt vi sa åt henne med sådan fart, utan att titta eller springa till de andra hundarna, jättekul! Nu måste vi öva ännu mer på detta med ännu längre avstånd och fler hundar, för jag tycker att det är bra att kunna ha en bra allmänlydnad på henne. Då känner man att man kan lita på henne, vilket gör att Nellie kommer att kunna få ett roligare liv med större frihet! Förövrigt var Älvsjöskogen jättefin att promenera i med vacker natur och bra stora ytor för hundträning. Det ska vi komma ihåg till framtiden.

Idag bestämde vi oss för att ta med oss hundarna in till stan och ta en mysig långpromenad runt djurgården tillsammans. Det var mycket fint väder ute med massor av sol vilket var mycket skönt och vi njöt massor av solstrålarna. Till hundarna hade vi med oss vatten och mat för hela dagen, medan jag och husse stannade vid en kiosk och åt hamburgare och tog glass till efterrätt runt lunchtid. Undertiden låg hundarna kopplade och väntade i skuggan. Det gick faktiskt över förväntan trots trafik, massor av folk och andra hundar som vandrade förbi i en stadig ström precis intill där de låg och vilade.

Promenadvägarna som vi gick på ligger till stor del vid vattnet så vi hade mycket fin utsikt över Stockholm större delen av promenaden och hundarna badade flera gånger längst vägen. Vi hade faktiskt en helt underbar dag tillsammans och fick massor av frisk luft och motion. Detta är något som vi tyckte var riktigt trevligt och något som vi måste göra om fler gånger!

 

Idag mötte vi upp Ija (mörkgrå) och Nåna (svart och vit) som är Nellis kullsystrar. Vi åkte tillsammans ut till Rindö där hundarna fick busa och bada i havet, medan vi människor pratade och grillade korv. Det var väldigt roligt att få träffa Nellies snart 1 år gamla kullsyskon och vår fina uppfödare Sissi igen! Hundarna hade superroligt  och de verkade fortfarande känna igen varandra. Nåna och Ija var mästare på att bada och simma, Nellie däremot hade inte riktigt fattat det här med att man bara kan rusa ut i vattnet i full fart en liten bit och att man sedan är tvungen att gå över till att simma resten av vägen för att hålla sig över vattenytan, så hon sprang bara rakt ut i havet i full fart och fick sin livs chock kan man lugnt säga. Hon plaskade med alla tassarna i full panik och stänkte vatten överallt! Kallsup efter kallsup fick hon innan hon lyckades ta sig in till land igen. Oj så mycket vi skrattade åt henne! Tokhund! Efter detta tillfälle så sprang hon bara ut så långt hon bottnade och stod där och såg på när systrarna simmade ut för att hämta den ivägkastade pinnen, trots att alla försökte att få ut henne i vattnet igen, så tokvägrade hon. Nej... det där tänker jag inte göra om igen, det är en sak som är säker, kunde man höra henne tänka...

Jag tror att vi måste köpa en flytväst till Nellie och introducera det här konceptet med att simma för henne till nästa sommar igen. För det ska ju vara kul att simma! Dessutom är det en väldigt bra och skonsam fysisk träningsform för dem som inte sliter allt för mycket på några kroppsdelar, plus att det är en mycket effektiv metod att svalka av hundenarna på sommaren när de blir för varma. Så till nästa sommar blir det alltså till att försöka att simma med henne igen. Vi tänker vänta till nästa sommar för att hon då förhoppningsvis har glömt bort det läskiga, lite grann i alla fall, och man kan börja om från början med att lära henne simma. Det ska bli spännande att se hur det går. Hon behöver ju inte simma om hon verkligen inte vill, men det skulle kännas tryggt att veta att Nellie faktiskt kan simma om hon skulle komma att ramla i vattnet någon gång i framtiden, för man vet ju inte vad som kan hända. Om hon skulle ramla i eller få för sig att hoppa i vattnet av egen fri vilja någon gång, så vill man ju att hon ska klara av att komma ihåg hur man simmar och ta sig själv säkert in till land igen.

Annars så hade vi en jättefin dag tillsammans. Hundarna tok-lekte i ungefär en timme innan de alla tre var väldigt trötta och tog det lite lugnare. De låg i en fin liten ring när vi grillade och åt korv, sedan tränade vi lite baskunskaper med hundarna, fast denna gången i grupp, som till exempel; sitt, ligg, vacker tass, snurra, vänta och så vidare, innan vi åkte hem och somnade alla tre i en hög så fort vi kom innanför dörren.