Idag var vi på Sea Hund och Katt i Kungens Kurva på deras klubbkväll. De hade uppvisning i rallylydnad och freestyle, bjöd på korv och snacks, och så var det en veterinär på plats som man kunde ställa frågor till och så var där ett antal representanter från olika fodertillverkare. Dessutom hade dem kvällen till ära 20 % rabatt på hela sortimentet i butiken. Snacka om att jag var i himmelriket!

När jag och Nellie står och tittar på uppvisningen i freestyle så blir vi båda två väldigt imponerade. Så duktiga dem var! Efter showen var jag tvungen att applådera och tala om för dem hur duktiga jag tycker att de var. Då är det en kvinna som jobbar där som överhör oss och kläcker ur sig: ”Ja då är det bara att gå hem och träna!” och tittar på Nellie. Jag svarade ”Ja, det vore roligt, eller hur Nellie?” Jag kände inte att jag behövde berätta för henne om att vi faktiskt tränar och att Nellie redan kan minst hälften av alla trick de uppvisade i showen. För jag ville bara ge kvinnan och hennes hund den uppmuntran jag tyckte att de förtjänade. Inte tänkte jag stå där och berätta att min hund faktiskt också är duktig på flera trick, för det hörde inte till samtalsämnet.

Men då fortsätter den andra kvinnan: ”Men med den där så kan du inte göra så mycket” och så tittar hon på Nellie med avsmak i blicken och pekar på henne. Jag blev först helt paff, vad menar hon med "den där"? Hur elaka saker tror människor att det är okej att säga till oss? Hunden på freestyleuppvisningen backade, snurrade åt båda hållen, satt, låg, visade vacker tass, hoppade, stod på bakbenen, gjorde sitt fint, gick slalom mellan förarens ben och gav henne en puss. Det var ett jättefint samarbete dem emellan och man kunde verkligen se hur roligt de hade båda två, men speciellt svåra trick var det ju faktiskt inte. Varför skulle Nellie inte kunna klara av det? Jag är så trött på dessa elaka kommentarer från helt främmande människor att jag bara spyr! Är människor så elaka? Att de bara orkar! Det hela slutade med att jag faktiskt bara vände på klacken och gick därifrån, mitt i vårat ”samtal”, jag kände inte att jag behövde visa henne någon respekt när hon beteende sig som hon gjorde. Så onödigt och elakt sagt, vad tjänade hon på det? Ibland blir jag väldigt ledsen, medan jag ibland bara rycker på axlarna åt dessa situationer. Dessvärre börjar jag bli ganska van vid dessa elaka och onödiga kommentarer, så jag släppte det förhållandevis fort och fortsatte min färd genom butiken.

Vi var i första hand ute efter leksaker till Nellie som vi kan använda i träning, men också aktiveringsleksaker, och så ville vi köpa en ny sele till henne, för vi upptäckte här om dagen, bara sådär helt plötsligt, att hennes sele är ju på tok för liten! Som att den lilla hunden bara har växt massor över en natt. Spännet under magen hade skavt bort all päls där selen satt och resulterat i ett rött och irriterat skavsår på magen. Dessutom satt banden så högt upp att hon hade dem under armhålorna, så varje gång hon tog ett steg så måste det ha känts väldigt obehagligt. Både husse och jag blev väldigt förvånade för vi var dumt nog ganska säkra på att hon hade växt klart vid det här laget, men inte då! Så en ny sele var prioritet 1 under kvällen. Vi provade flera olika selar, men hon har en ganska underlig kroppsform i och med att hon är en stor hund, med stor bröstkorg, men annars är hon väldigt slimmad faktiskt. Så efter mycket provande av olika selar och en aningen missnöjd Nellie, bestämde vi oss för att köpa en exakt likadan sele som vi hade innan, dock en storlek större då såklart. Ganska stor skillnad mellan den gamla och nya selen i färg måste jag säga. Den gamla selen är ”bara” 1 år gammal, för vi köpte den i maj förra året, och trots det är nästan all färg borta (trots att vi aldrig har tvättat den). Väldigt tråkigt att de är så dåliga i färgen tycker jag. Förutom selen köpte vi ett antal leksaker till Nellie, allt i rosa då såklart, hennes signaturfärg. Vi fick dessutom med oss lite gratisvaror som de delade ut.