Idag skulle vi få prova på agility för första gången på riktigt! Några tjejer som höll på att utbilda sig till agilityinstruktörer behövde några frivilliga att öva på i utbildningen och vi ställde naturligtvis upp! Så roligt det skulle bli! Det var säker 20 hundar där, så vi blev indelade i smågrupper på ca 4-5 hundar per grupp och så fick vi gå runt på olika stationer och testa på alla hinder (förutom balanshindren). Detta på grund av att man först bör lära hundarna kontaktfält för balanshindren och detta tar lite längre tid att lära in.
Dagen började med att hundarna fick lära sig att i den gröna skålen ligger det massor av gott godis. Detta med mat tycker Nellie är det bästa som finns, så det gick fort för henne att förstå att man skulle göra något med människorna, sen fick man sitt varsågod och fick springa sitt fortaste till skålen och äta hur mycket man ville, jättekul!
Hundarna i vår grupp fick först testa på hopphinder och tunneln. Instruktörerna tog det väldigt försiktigt fram med låga hinder och till en början fick hundarna bara hoppa över ett hinder innan de fick springa fram till sin godisskål. Sedan la vi på fler och fler hinder som skulle hoppas över, innan Nellie och de andra hundarna fick tillträde till godisskålen. Det gick jättebra med baklängeskedjan och hundarna tog till slut alla tre hinder innan de fick ta sin belöning.
Detta med att springa in i tunneln för första gången tyckte några hundar var lite otäckt, så de fick lite hjälp på traven, men alla hundar kom till slut igenom tunneln. Nellie dundrade igenom tunneln direkt, hon ville ju ha sitt godis så fort som möjligt! Så för henne fick instruktörerna försvåra det hela lite genom att dra ut tunneln till maxlängd och även lägga på en sväng i tunneln. Men Nellie dundrade igenom lika fort för det, tror inte ens att hon märkte att det nu var en sväng i tunneln.
När det inte var Nellies tur la vi henne ner och sa vänta, så att hon skulle förstå att det inte bara var hon som skulle leka, för efter några repetitioner fick Nellie upp ett extremt hindersug. Hon villa bara hoppa och springa igenom hindren hela tiden, för det var ju jättekul! Men efter en liten stund så förstod hon att det bara var hennes tur när vi sa till, då låg hon snällt och väntade på sin tur, medan de andra hundarna tränade.
Till slut skulle vi träna lite på däcket. Instruktörerna hade tagit ner däcket från ställningen för att minska risken att hundarna skulle hoppa fel. Vi fick förklarat för oss att först när Nellie ALLTID hoppar igenom däcket, och inte springer förbi, och även kan ta det från olika infallsvinklar och avstånd, så kan man sätta tillbaka däcket på ställningen igen. På så sätt blir det lättare för hundarna att lära sig hindret på rätt sätt redan från början, eftersom att man minskar risken för att hundarna kan göra fel.
I pausen drack vi kaffe, fikade och pratade med de andra hundägarna. När vi såg den fina prispallen kunde vi inte hålla oss från att prova den lite. Det vore så kul att få stå där uppe någon gång i framtiden... men den som väntar på något gott, han väntar alltid för länge! Haha! Sedan gick vi ner på gräsmattan och lekte med favoritkongen en liten stund och rastade Nellie, innan det var dags för del två av agilityträningen.
Vi började med att hoppa vanliga hinder med hundarna lite till, för att se om de kom ihåg vad de skulle göra från den tidigare träningen, och det var inga problem, alla hundarna hoppade och sprang så mycket de orkade. Väldigt duktiga hundar för att vara första gången måste jag säga.
Nellie tyckte att det var så otroligt roligt! När hon vilade så låg hon och tittade på de andra hundarna som tränade med ett stort leende på läpparna och glittrande ögon. Hon tycker att det är så roligt att hitta på roliga saker med matte och husse, och hon älskar att lära sig nya saker. Så kul tycker jag! Detta med agility får vi nog fortsätta med på riktigt i framtiden.
Till sist var det dags för oss att träna på slalom med slalombågar. Nellie hade fått öva mycket på att hoppa över hinder precis innan, så hon trodde att hon skulle hoppa över dem (?) Hahaha... och hon blev så förvånad när det inte blev rätt, och hon varken fick en godis eller en leksak för sina ansträngningar! Sedan blev hon väldigt osäker på hindret istället när alla stod över slalombågarna samtidigt som hon skulle gå igenom. Men sedan när hon förstod att hon inte alls skulle hoppa över dem, utan bara gå igenom slalombanan, så tyckte hon att det var kul igen, och ville inget annat än att bara springa fram och tillbaka igenom slalombågarna!
När vi sedan var på väg hem så la sig Nellie ner i bussen och somnade (?!) Hon som alltid har tyckt att det är lite otäckt att åka buss, tunnelbana och pendeltåg. Hon måste ha varit så trött! Det går verkligen framåt i träningen och det är så roligt. Skönt att ha en hund som kan ta det lugnt och slappna av fullständigt på en överfull buss.
