Efter att ha varit hemma i en vecka hoppade vi in i bilen igen, och åkte ner och hälsade på våra släktingar nere i Kosta för att fira midsommar tillsammans med dem. Det skulle bli så kul att få träffa släkten och den lilla valpen Feline ingen! När vi äntligen kom fram efter en lång bilresa var alla glada att äntligen få träffa varandra och vilt kramande utbröt, Nellie skulle också vara med, såklart.
Feline och Nellie kände igen varandra direkt och hälsade på varandra med svansarna viftandes på högsta volym! Så fina kompisar de har hunnit bli på så pass kort tid ändå. Jag trodde att Nellie skulle tycka att Feline var jobbig med sitt valpbeteende och bitande med vassa valptänder, men hon tyckte inte att det var jobbigt alls, tvärt om! Hon verkade nästan tro att det var hennes egna valp! Som hon pussade och donade med den lilla valpen, haha, lilla knäpphund!
Feline och Nellie kände igen varandra direkt och hälsade på varandra med svansarna viftandes på högsta volym! Så fina kompisar de har hunnit bli på så pass kort tid ändå. Jag trodde att Nellie skulle tycka att Feline var jobbig med sitt valpbeteende och bitande med vassa valptänder, men hon tyckte inte att det var jobbigt alls, tvärt om! Hon verkade nästan tro att det var hennes egna valp! Som hon pussade och donade med den lilla valpen, haha, lilla knäpphund!
Feline är här 11 veckor gammal och nyfiken på allt! Här övade vi lite på ögonkontakt och att lära henne att snurra åt höger på kommando. Feline var jätteduktig och väldigt snabblärd. Snurrade snällt och vi kom så pass långt att vi nästan kunde ta bort handhjälpen helt efter två pass med snurr-träning. Dock så biter hon ganska rejält på folks händer och morrar högt när hon inte har lust att göra något (vilket kan vara helt olika saker). Jag tror att detta har mycket att göra med att hon är överstimulerad och inte får sova tillräckligt mycket på dagarna i och med att hon bor hos en barnfamilj med rörelse och folk hela tiden på olika platser i huset.
Men med lite övning så tror jag att detta kommer att växa bort med tiden. Dock behöver man se till att hon inte får "vinna" över andra genom att morra sig fram genom livet, så att sätta några regler för henne, för vad hon får och inte får göra, tror jag är ganska bra. Med lite mer kontaktövningar tror jag att hon kan lära sig att det faktiskt kan löna sig att samarbeta med människor, istället för att bara morra på dem för att få som man vill. Men med det sagt så är hon faktiskt jätteduktig på att gå och natta sig själv när hon blir allt för trött. Då hittar hon en liten vrå med någon kudde som hon lägger sig på och vilar en stund eller så går hon självmant in i sin bur och sover en stund.
Sedan gick vi över till midsommarfirandet med våra två hundar i olika storlekar och hela familjen. Nellie fick ha på sig sitt nya fina strasshalsband och läderkoppel, det glimmade så fint i solen. Väl framme vid midsommar-firandet var det massor av folk, barn som sprang runt åt olika håll och en hel orkester som spelade hög musik. Dessutom var det flera andra hundar där och de flesta av dem skällde högt och kastade sig i sina koppel, men varken Nellie eller Feline verkade bry sig om dem speciellt mycket. De tittade dit för att se vad det var som lät, sedan var det inte mycket mer med det. Skönt att ingen av dem svarar tillbaka på reaktiva hundar.
Sedan kom vi till dagens höjdpunkt. Feline och gosedjuren... som vi skrattade! Barnen "vann" små gosedjur i fiskdammen och en liten pojke hade fiskat upp flera stycken som han kom och visade oss. Feline blev genast nyfiken! Åh, fler kompisar i min storlek. Till en början trodde hon att det verkligen var andra hundar och nosade på dem respektfullt i rumpan innan hon pussade lite på dem längst mungiporna, men efter lite mer nosade förstod hon att det, hör och häpna, faktiskt inte var andra små hundkompisar! Människorna försökte bara luras! När vi började skratta åt henne tog hon en häst i munnen och bet av ena örat.
Nellie tittade på pojken och hans gosedjur, hon ville också smaka på en... Men det fick hon inte. Så hon låg i flera minuter och försökte fjäska för den lilla pojken så att han skulle förbarma sig över henne och ge henne en av gosedjuren, men det gick inte alls, pojken var stenhård. Så till slut gav hon upp och började titta på allt annat runtomkring istället.
Nästan alla på midsommarfirandet tittade på Feline och pratade om hur fruktansvärt söt hon var. Alla ville klappa och leka med valpen. Nellie fattade ingenting (?) Varför tycker de inte lika mycket om mig? Jag är ju väldigt mycket sötare än den där... Hon stod och hängde med huvudet och hade så många rynkor i pannan som hon bara kunde, men ingenting hjälpte. Hon fick varken någon uppmärksamhet, klapp eller godis av någon annan än husse och matte. Bra att hon har sin familj i alla fall, för de kan man alltid lita på har lite kärlek att ge när man känner att man behöver den som mest. Som till exempel när alla bara ska klappa på valpen...
Båda hundarna var jätteduktiga på att slappna av och la sig ner och vilade medan vi stod och pratade med en massa människor. Så kul att båda hundarna är så duktiga på passivitet och en så tydlig "på och av knapp". För hundarna tog det verkligen lungt och väntade när det "inte hände något", men samtidigt är de väldigt lätta att få igång till full aktivitet när man väl vill det.
Detta känns väldigt roligt eftersom att vi hade som mål den här sommaren att träna mycket på just passivitet i miljöer där det är väldigt mycket folk runt omkring. Att Nellie skulle kunna ta det lugnt och till och med somna utomhus och i röriga miljöer, och det verkar som att vi väldigt snart kan bocka av den punkten från listan, för detta prov klarade hon galant!
