Då var det äntligen dags för min och Nellies debut i rallylydnad nybörjarklass. Vi gick upp tidigt på morgonen och gjorde i ordning frukust, kaffe och lite extra fika som vi packade ner i våran picknickkorg och begav oss sedan till tunnelbanan. På vägen träffade vi även på Emmily och fina Bira som också skulle tävla idag, fast i fortsättningsklassen. Vi tog pendeltåget och sedan bussen den sista vägen fram till Märsta-Sigtuna BK. Detta var inte bara vår debut i rallylydnad, utan även vår allra första tävlingsdebut, så vi var minst sagt nervösa. Detta var dock inget som påverkade Nellie, hon var bara hur glad som helst och undrade vilket underbart ställe vi hade kommit till. Nya dofter och andra hundar så långt ögonen kunde nå!
När vi väl kom fram träffade vi även Michaela & Hugo och Yhlva & Linus. De hade en mycket tidigare starttid än vi, så vi hann precis fram för att få se även deras tävlingsdebut. Här började jag känna att mina nerver höll på att dra iväg, men hade ett och samma mantra i huvudet hela tiden, detta är vår allra första gång och det spelar ingen roll hur det går. För att försöka att lugna mig så mycket jag kunde. Jag tog den här dagen som ett kvitto på var vi låg till i våran träning. Det kan annars vara ganska svårt att veta, då jag inte utsatt varken mig eller Nellie för en liknande situation innan. Jag ville se hur Nellie reagerade på den nya miljön och med alla hundar och människor som tittade på oss och jag ville se hur pass ”störd” hon skulle bli utav detta.
För att hjälpa Nellie så mycket som möjligt att habituera till den nya miljön gick jag, husse och Nellie bort och satte oss mitt i smeten av människor och hundar en lång stund innan vi skulle upp och tävla. Detta för att jag vet att Nellie tycker att andra hundar är jätteroliga och hon vill bara gå till dem och hälsa och leka. Därför ville jag att hon skulle få lite tid på sig att vänja sig vid kaoset runt tävlingsbanan innan det hann bli vår tur.
När det var ca tre hundar kvar före oss i kön, så tog jag Nellie åt sidan och övade på enstaka skyltar och belönade henne så mycket jag kunde med lek och godis för att värma upp henne lite och bygga upp en bra kontakt. Dock kom jag på att jag fortfarande höll i en godis när vi precis gick in på planen. Fan tänkte jag! Mitt i all nervositet glömde jag helt bort att jag höll något annat än Nellie i kopplet. Så innan jag sa att vi var klara till domaren smög jag ner den i fickan igen och sedan var jag tvungen att andas djupt för att komma tillbaka igen. Detta är en film från Nellies och min debut i rallylydnad, den är inte perfekt, men jag hade förväntat mig något väldigt mycket sämre och blev därför otroligt glad när vi faktiskt ”klarade det” och fick totalt 75 poäng för vår prestation: